Samsyn handlar om ögonens samarbete för att skapa en gemensam och tydlig bild av världen. När ögonens muskler inte samarbetar på ett normalt sätt kan samsynsproblem uppstå. Lite förenklat kan man säga att samsynsproblem innebär att musklerna som fokuserar och riktar ögonen inte samverkar på ett normalt sätt, vilket kan ge besvär vid läsning och närarbete.
I vår digitala livsstil arbetar våra ögon ständigt på nära håll framför skärmar och mobiler, ofta flera timmar för mycket varje dag. Det gör att ögonmusklerna blir överansträngda och det kan leda till symtom som1:
Hos barn kan samsynsproblem påverka skolgången. När texten blir mindre och läsningen mer krävande kan det bli svårt att koncentrera sig, läsa läxor och förstå innehållet om inte ögonen samarbetar bra. Det är inte säkert att barnen själva uttrycker symtom som att texten rör sig och blir dubbel då de inte har något annat än sin egen upplevelse av synen att jämföra med.
Att upptäcka och behandla samsynsproblem tidigt kan vara avgörande för barnets läsförmåga och koncentration i skolan. Genom noggranna mätningar kan optiker och ortoptister hjälpa barnet genom att ställa diagnos och ge rätt behandling.
Forskning visar att samsynsproblem är vanliga både hos barn och vuxna, särskilt konvergensinsufficiens och olika typer av ackommodationsproblem – svårigheter att ställa in skärpan vid närarbete.2-6
Barns ögon är under utveckling och påverkas av vår livsstil. Lång skärmtid och mycket närarbete kan trötta ut ögonmusklerna och förvärra samsynsbesvär och leda till sämre sömn och skolresultat. 7,8 Utomhusvistelse minst två timmar om dagen minskar risken för att utveckla närsynthet.9
Folkhälsomyndigheten (länk: Skärmanvändning och hälsa — Folkhälsomyndigheten) rekommenderar idag att barn under 2 år inte har någon skärmtid alls, och att äldre barn successivt ökar till högst tre timmar per dag. För att avlasta ögonen är det bättre att se film eller spela på en tv-skärm längre bort än på mobil eller surfplatta.
Man har funnit att samsynsproblem är vanligare hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), vilket gör tidig upptäckt viktigt för att de ska få så bra förutsättningar som möjligt för att klara skolan.10-12
Den här sidan är framtagen i samarbete med Samsynskonsulterna. För mer information om samsyn, besök deras hemsida: https://samsynskonsulterna.se
1. Anoh-Tanon, M. J., Bremond-Gignac, D., & Wiener-Vacher, S. R. (2000). Vertigo is an underestimated symptom of ocular disorders: dizzy children do not always need MRI. Pediatric neurology, 23(1), 49–53.
2. Hussaindeen, J. R., Rakshit, A., Singh, N. K., George, R., Swaminathan, M., Kapur, S., Scheiman, M., & Ramani, K. K. (2017). Prevalence of non-strabismic anomalies of binocular vision in Tamil Nadu: report 2 of BAND study. Clinical & experimental optometry, 100(6), 642–648. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/cxo.12496
3. Porcar, E., & Martinez-Palomera, A. (1997). Prevalence of general binocular dysfunctions in a population of university students. Optometry and vision science : official publication of the American Academy of Optometry, 74(2), 111–113.
4. Evans BJW, Pentland L, Evans BEW, Edgar DF, Shah R, Conway ML. Binocular Vision Anomalies in Scotland at Age 3.5-5.5 Years: An Epidemiological Study. Ophthalmic Physiol Opt. 2026 May;46(2):143-151. doi: 10.1007/s44402-026-00042-2. Epub 2026 Mar 30. PMID: 41910916; PMCID: PMC13369026.
5. Falkenberg HK, Langaas T, Svarverud E. Vision status of children aged 7-15 years referred from school vision screening in Norway during 2003-2013: a retrospective study. BMC Ophthalmol. 2019 Aug 13;19(1):180. doi: 10.1186/s12886-019-1178-y. PMID: 31409305; PMCID: PMC6693216.
6. Skjöld, G., Skjöld, A., & Brinkby, G. (2018). Binocular Measurements in a Nonselected Group of Non- strabismic Patients 8-35 Years Old, in Sweden. Optometry and Visual Performance .
7. Adelantado-Renau, M., Moliner-Urdiales, D., Cavero-Redondo, I., Beltran-Valls, M. R., Martínez-Vizcaíno, V., & Álvarez-Bueno, C. (2019). Association Between Screen Media Use and Academic Performance Among Children and Adolescents: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA pediatrics, 173(11), 1058–1067.
8.Hale L, Guan S. Screen time and sleep among school-aged children and adolescents: a systematic literature review. Sleep Med Rev. 2015 Jun;21:50-8. doi: 10.1016/j.smrv.2014.07.007. Epub 2014 Aug 12. PMID: 25193149; PMCID: PMC4437561.
9. Morgan IG, Wu P-C, Ostrin L, et al. IMI risk factors for myopia. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2021;62(5):3.
10. DeCarlo DK, Swanson M, McGwin G, Visscher K, Owsley C. ADHD and Vision Problems in the National Survey of Children’s Health. Optom Vis Sci. 2016 May;93(5):459-65. doi: 10.1097/OPX.0000000000000823. PMID: 26855242; PMCID: PMC4840060.
11. Grönlund, M. A., Aring, E., Landgren, M., & Hellström, A. (2007). Visual function and ocular features in children and adolescents with attention deficit hyperactivity disorder, with and without treatment with stimulants. Eye (London, England), 21(4), 494–502. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1038/sj.eye.6702240
12. Redondo, B., Vera, J., Molina, R. et al. Attention-deficit/hyperactivity disorder children exhibit an impaired accommodative response. Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol 256, 1023–1030 (2018). https://doi.org/10.1007/s00417-018-3948-2